Faderskapsutredning

När ett samkönat par med två (juridiska) kvinnor eller en ensamstående person föder ett barn efter assisterad befruktning på klinik utomlands eller efter insemination hemma, görs en faderskapsutredning. Syftet är att utreda vem som är far/donator till barnet. Anledningen är att det i Sverige ses som en rättighet att få kännedom om sitt genetiska ursprung. Det anses även att barnet kan ha ett psykologiskt och/eller medicinskt intresse av att känna till sitt genetiska ursprung.

Faderskapsutredning efter assisterad befruktning utomlands

Efter assisterad befruktning på klinik utomlands läggs i de flesta fall faderskapsutredningen ner, förutsatt att det går att styrka att barnet blivit till genom behandling utomlands. Det säkraste sättet att göra detta är att spara kvittot från den klinik där behandlingen genomförts och ta med det när man blir kallad till socialtjänsten (familjerätten) för faderskapsutredning.

Faderskapsutredning efter heminsemination

Efter en insemination hemma kommer socialtjänsten (familjerätten) så långt det är möjligt att försöka ta reda på donatorns identitet. I de fall donatorns identitet är känd och det finns en annan person som ska närståendeadoptera barnet, är det smidigaste förfarandet att donatorn bekräftar faderskapet för att sedan samtycka till adoption till förmån för personen som ska närståendeadoptera barnet. Genom att donatorn bekräftar faderskapet är faderskapsutredningen avslutad och det blir möjligt att påbörja en närståendeadoptionsprocess. Även i de fall där donatorns identitet är okänd och det finns en person som vill närståendeadoptera barnet kan faderskapsutredningen läggas ner, så att en närståendeadoption blir möjlig. Det kan dock ta längre tid än om det finns en känd donator som erkänner faderskapet. Faderskapsutredning ska som huvudregel genomföras på högst ett år. Om du föder ett barn och inte vet vem fadern/donatorn är och det inte finns en person som ska närståendeadoptera barnet, kan dock faderskapsutredningen tas upp igen om information framkommer senare, egentligen fram tills donatorn har avlidit. En faderskapsutredning läggs bara ner om det visar sig vara omöjligt för familjerätten att få de uppgifter som krävs för att bedöma faderskapet eller om det finns anledning att anta att en fortsatt utredning skulle innebära fara för barnet eller den befintliga förälderns psykiska hälsa.

Bakgrunden till lagens utformning

I Sverige är alltså lagen utformad så det alltid, om det är möjligt, ska fastställas två juridiska föräldrar till ett barn. Faderskapsutredningen läggs vanligtvis inte ner om man inte kommit fram till vem fadern/donatorn är. Detta utgår från ett feministiskt synsätt som innebär att om en person gett upphov till ett barn genom sina spermier, så ska hen inte kunna smita från sitt juridiska föräldraansvar. Något som historiskt varit ett faktum för många ofrivilligt ensamstående kvinnor och som även dagens lagtexter förhåller sig till.

Senast uppdaterad: 22 maj, 2017
Skriven av: Anna Nordqvist, redaktör hbtqfamiljer.se
Lina-lea Zimmerman, författare till boken Stjärnfamiljejuridik.
Faktagranskad av: Erik Mägi , jurist, doktorand på Göteborgs Universitet och författare till boken Stjärnfamiljejuridik.

Har du frågor om denna text? Hör gärna av dig