Insemination hemma, juridik

Om du/ni skall göra en insemination hemma kan det vara klokt att fundera kring juridiska aspekter innan. Hur vill du/ni att barnets familj ska se ut? Vilka vuxna kommer finnas nära barnet och vilka/vem kommer vara juridisk föräldrar? Det juridiska läget ser olika ut, om du är ensamstående, om de som skall vara föräldrar till barnet är genetiskt kopplade till barnet genom spermier och ägg, om ni är fler föräldrar än två eller om donatorn vill vara en aktiv person i barnets liv.

När ett juridiskt olikönat par som är gifta eller sambos genomför insemination hemma blir bägge barnets juridiska föräldrar. I alla andra fall anses spermiedonatorn vara juridisk förälder, tillsammans med den som bär barnet. Familjerätten/socialtjänsten är då skyldig att genomföra en faderskapsutredning och försöka ta reda på vem donatorn är.

Känd spermiedonator

Vid de flesta inseminationer hemma kommer spermiedonatorn att vara känd vilket innebär att den som bär barnet vet vem donatorn är. Om donatorn är känd och även kommer att vara juridisk förälder till barnet kommer en faderskapsutredning bara fungera som en bekräftelse. Den som bidragit med spermier blir då tillsammans med den som burit barnet dess juridiska föräldrar. Om spermiedonatorn bekräftar faderskapet, eller fastställs som fader genom dom, utan att det finns någon annan som vill närståendeadopterar barnet så kommer donatorn fortsatt vara registrerad som fader. Barnet kommer då att ha umgängesrätt och arvsrätt till donatorn och donatorn kommer att ha skyldighet att betala underhåll. Det innebär dock inte automatiskt umgängesrätt eller delad vårdnad.

Okänd spermiedonator

När den som bär barnet har sett till att inte veta vem donatorn är brukar familjerätten/socialtjänsten lägga ner faderskapsutredningen. Om det framkommer information om donatorn vid ett senare tillfälle kan dock faderskapsutredningen tas upp igen, egentligen ända fram tills donatorn avlidit.

Ensamstående/singelförälder

För att bli registrerad som ensam juridisk förälder till ett barn som blivit till genom insemination hemma måste familjerätten/socialtjänsten registrera fader okänd i faderskapsutredningen. Eftersom det är familjerättens/socialtjänstens uppgift att utreda vem som gett upphov till barnet kommer alltid den person som bidragit med spermier registreras som fader om denne är känd. Faderskapsutredning ska läggas ned inom ett år, om ingen fader kunnat registreras. Om det framkommer information om donatorn vid ett senare tillfälle kan dock faderskapsutredningen tas upp igen, egentligen ända fram tills donatorn avlidit. En donator som fastställts som fader kan enbart avsäga sig faderskapet genom att samtycka till att annan person adopterar barnet. 

Bakgrunden till lagens utformning

Anledningen till att lagen utformats så att det alltid ska (om det är möjligt) fastställas två juridiska föräldrar till ett barn och att faderskapsutredningen vanligtvis inte läggs ner innan en annan förälder är registrerad, utgår från en feministisk tanke om att en person som gett upphov till ett barn genom sina spermier inte ska kunna smita från sitt juridiska föräldraansvar. Något som historiskt varit ett faktum för många ofrivilligt ensamstående kvinnor och som även dagens lagtexter förhåller sig till.

Närståendeadoption

Om ni är två personer som önskar bli juridiska föräldrar till barnet och använder donerade spermier vid en insemination hemma kan ni komma överens om att donatorn ska avsäga sig faderskapet genom att samtycka till närståendeadoption när barnet är fött. För att göra detta måste de tilltänkta föräldrarna vara gifta med varandra. Barnet får då två juridiska föräldrar efter närståendeadoptionen, den som fött barnet och den personen som den är gift med. Läs mer om hur en närståendeadoption går till under rubriken Adoption (länk).

En adoption kan inte avtalas i förtid. Ett juridiskt föräldraskap går därför inte att avtala bort i förväg genom att skriva egna kontrakt eller överenskommelser där du/ni anger vilka du/ni vill ska vara aktiva vuxna i barnets liv. Men det kan ändå vara bra för tilltänkta föräldrar och donatorn att på förhand diskutera hur ni vill ha det och skriva ner det för egen del.
Senast uppdaterad: 12 maj, 2017
Skriven av: Lina-lea Zimmerman, författare till boken Stjärnfamiljejuridik.
Veronica Hulthén, redaktör hbtqfamiljer.se
Faktagranskad av: Erik Mägi , jurist, doktorand på Göteborgs Universitet och författare till boken Stjärnfamiljejuridik.

Har du frågor om denna text? Hör gärna av dig