Om du lever med hiv

Hiv är idag med adekvat behandling en kronisk livslång infektion som möjliggör ett normal-långt liv, god livskvalitet och innefattar även att den hiv-positiva bildar familj och skaffar egna barn.

Kan hiv överföras från den gravida till barnet?

Sedan introduktionen av antiviral behandling (bromsmediciner) väljer allt fler hiv-positiva personer som kan bli gravida att skaffa barn. Risk för överföring av hiv från den gravida till barnet hos en person som är välbehandlad är mindre än 1 %, risken för överföring är alltså mycket låg. I Stockholm har sedan 1996 inget barn fötts med hiv där den gravidas hiv-infektion varit känd och behandlad under graviditeten. Det kan jämföras med risken för överföring av andra sjukdomar som till exempel genetiska sjukdomar, diabetes och reumatism, där den som vill bli gravid idag erbjuds IVF-behandling.

Finns det några risker med att vara gravid som hiv-positiv?

Hos symtomfria personer med måttligt påverkat immunförsvar kan virologiska och kliniska studier inte påvisa någon negativ effekt av graviditet på hiv-infektionen, men det finns inga uppföljningar som har utvärderat om graviditet som enskild faktor påverkar hiv-förloppet på mycket lång sikt. En studie där treårsuppföljning gjorts av hiv-infekterade gravida personer visar goda resultat vad gäller infektionens förlopp hos personen.

En viss ökad risk för spontanabort vid hiv-infektion har setts i studier från Afrika, men motsvarande finns inte rapporterat från västvärlden. Vare sig undersökning av abortmaterial eller kliniska observationer tyder på att hiv har fosterskadande effekter, hiv-behandling i sig ger inte någon ökad risk för missbildningar. Missbildningsrisken tycks inte vara ökad för barn födda av hiv-infekterade personer. Inte heller tycks hiv ge upphov till tillväxthämning under graviditeten.

Graviditet och förlossning

Sedan PACTG studien 1991-1993 där retrovirbehandling (en typ av bromsmedicin) gavs under graviditeten, förlossningen och till barnet sex veckor efter förlossning, minskade risken för överföring från den som burit barnet till barnet med 67% (Connor et al. 1994 N Engl J Med. 1994 Nov 3;331(18):1173-80. Planerat kejsarsnitt som ensam åtgärd minskar risken för överföring till barnet med ca 50 %. Sedan en kombination av flera olika antivirala mediciner introducerades 1996, har samtliga hiv-positiva gravida erbjudits behandling under graviditeten och sedan 1998 även planerat kejsarsnitt. Under senare år har omföderskor med välinställd hiv-infektion erbjudits vaginalförlossning. Efter att ha ökat fram till 2002–2004 har andelen planerade kejsarsnittsförlossningar minskat i västra Europa.

Förlossning och eftervård

Förlossningen sker på ett sjukhus som har kompetens att ta emot hiv-positiva. I Stockholm finns den kompetensen bla på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Gravida personer med hiv rekommenderas i regel att bli förlösta med kejsarsnitt 2-3 veckor före beräknad förlossning. En vaginal förlossning kan också övervägas. I Stockholm föder mellan 30 och 40 hiv-positiva personer barn/år. Efter förlossningen ligger föräldern och barnet tillsammans på en vanlig BB-avdelning. Om föräldern och barnet mår bra stannar de på BB i tre dagar.

Kontroll och behandling av barnet

Dagen efter förlossningen tas blodprov på barnet. Fortsatta kontroller görs på en barnmottagning när barnet är cirka 4-6 veckor, 4 månader och 1,5 år. Barnet får bromsmediciner i 4 veckor efter förlossningen.

Amning

Risken för överföring vid amning vid obehandlad hiv-infektion är minst 10% varför man avråder personer med hiv att amma (i Sverige och andra länder där flaskmatning anses säker). Enligt föreskrifter från Socialstyrelsen från 1986 skall en hiv-infekterad person inte amma sitt barn.

Vad kan svensk sjukvård erbjuda idag?

Assisterad befruktning med spermatvätt erbjuds idag i Sverige för hiv-positiva personer med spermier som har en välkontrollerad hiv-infektion, i syfte att förhindra överföring av hiv till en hiv-negativ partner i samband med befruktningen. Trots att det anses föreligga en låg överföringsrisk och trots att hiv-positiva under behandling lever ett normallångt liv så erbjuds inte personer med hiv som vill bli gravida, hjälp med assisterad befruktning i Sverige.

Det finns beräkningar som visar att det i Stockholm skulle kunna handla om 5-10 hiv-positiva personer per år som är i behov av assisterad befruktning för att bli gravida. I nuläget är de hänvisade till egenfinansierad behandling på kliniker utanför Sverige. Assisterad befruktning erbjuds till hiv-positiva välbehandlade personer som vill bli gravida, vid kliniker i flera länder i Europa, bla i Danmark. Verksamheten är där centraliserad till Rigshospitalet i Köpenhamn.

Hur skulle det kunna fungera?

Infektionsläkaren skulle kunna bedöma vilka patienter som är aktuella för fertilitetsbehandling. Den hiv-positiva patienten eller paret (om båda har hiv) skulle behöva ha en välkontrollerad infektion, och mycket liten mängd virus i två upprepade prover, för att vara aktuella för fertilitetsbehandling. Ett par där personen som ska bli gravid är hiv-positiv borde alltså kunna få hjälp med insemination eller IVF-behandling under dessa förutsättningar.

Som önskeläget är beskrivet ovan fungerar det till viss del, dock kan än så länge bara par där personen som har spermier är hiv-positiv erbjudas hjälp med IVF-behandling i Sverige. Hiv-positiva personer som vill bli gravida erbjuds alltså inte hjälp i Sverige i nuläget. På Karolinska Universitetssjukhuset planerar man att göra en studie där en serie med hiv-positiva välbehandlade personer blir erbjuda hjälp med assisterad befruktning. Förhoppningsvis faller studien väl ut så att det i framtiden blir rutin att även erbjuda hiv-positiva personer som vill bli gravida, hjälp med assisterad befruktning.

Senast uppdaterad: 07 augusti, 2017
Skriven av: Camilla Stenfelt, specialistläkare gynekologi/obstetrik, Fertilitetscentrum Stockholm

Har du frågor om denna text? Hör gärna av dig