Juridik efter assisterad befruktning utomlands

Många hbtq-personer väljer att resa till andra länder för att genomföra assisterad befruktning. Anledningarna kan vara många, till exempel att man vill slippa kötiden för att få tillgång till offentligt finansierad fertilitetsvård i Sverige, eller att reglerna i Sverige gör att man inte har tillgång till assisterad befruktning. Personer som vill donera ägg inom paret eller par där båda är infertila har till exempel inte möjlighet att få hjälp med assisterad befruktning på klinik i Sverige i dagsläget. Fertilitetsbehandlingar på klinik utomlands är alltid egenfinansierade.

Bra att veta inför en assisterad befruktning utomlands

De flesta som reser till ett annat land inom Europa för assisterad befruktning, åker till Finland, Danmark, Estland eller England. Inför en assisterad befruktning utomlands kan en fertilitetsutredning (länk) med förberedande undersökningar göras genom svensk sjukvård, men behandlingarna utomlands täcks inte av det svenska högkostnadsskyddet för vård och läkemedel. Att genomgå en assisterad befruktning utomlands kan kosta mycket pengar. Dessutom tillkommer ofta kostnader för mediciner, boende och resor. Priserna varierar beroende på om man ska göra insemination eller IVF med egna ägg och spermier, med donerade ägg eller spermier, med både donerade ägg och spermier, om det redan finns frysta embryon etc. Kliniker i olika länder ställer också olika krav på tex. BMI (body mass index), ålder och de har olika långa kötider samt kostnader.

Samkönade par

Om ni är ett par där båda är juridiska kvinnor och genomför en assisterad befruktning med donerade spermier utomlands, blir bara den av er som burit och fött barnet juridisk förälder. Den som inte burit barnet måste närståendeadoptera barnet. För att få närståendeadoptera måste ni vara gifta med varandra. Processen tar ca 6-10 månader och kan påbörjas först när barnet är fött och har fått ett personnummer. De allra flesta närståendeadoptioner går bra, men det är bra att känna till att tiden då processen pågår är rättsosäker på olika sätt för alla inblandade, inte minst för barnet som riskerar att förlora en av sina tilltänkta föräldrar om en konflikt skulle uppstå. Om den som burit barnet till exempel skulle ångra sig och inte vilja bli förälder tillsammans med partnern efter barnets födelse så har inte den andra föräldern någon juridisk rätt att få närståendeadoptera barnet. Samma sak gäller om den som inte har burit barnet skulle ångra sig och inte längre vill närståendeadoptera barnet, då kan inte den som burit barnet kräva att den andra ska närståendeadoptera barnet. Inför en närståendeadoption är det bra att vara förberedd och införstådd med vad processen innebär. Du kan läsa mer om det under rubriken Adoption (länk)

Ensamstående

Om du blir gravid som ensamstående genom assisterad befruktning med donerade spermier på klinik utomlands så kommer du att bli kallad till socialtjänsten (familjerätten) för att göra en faderskapsutredning. Detta sker först efter att barnet är fött och fått ett personnummer. Om det blir tydligt att donatorn (fadern) inte går att hitta, eftersom det anses troligt att barnet blivit till genom assisterad befruktning på klinik utomlands, så läggs faderskapsutredningen med all sannolikhet ned. Ta med ett kvitto eller intyg från kliniken till detta möte, det fungerar som en bekräftelse på att graviditeten har uppkommit genom assisterad befruktning på klinik utomlands. Om det framkommer information om donatorn vid ett senare tillfälle kan dock faderskapsutredningen tas upp igen, egentligen ända fram tills donatorn avlidit. 

Olikkönade par

Om ni är ett juridiskt olikkönat par som inte är gifta och som gjort assisterad befruktning på klinik utomlands med donerade spermier och/eller ägg så fastställs den som inte har burit barnet som förälder (fader) genom att i faderskapsutredningen muntligen intyga att hen samtyckt till behandlingen. Någon närståendeadoption krävs alltså inte för ogifta olikkönade par. För juridiskt olikkönade gifta par som gjort assisterad befruktning på klinik utomlands med donerade spermier eller ägg fastställs föräldraskapet automatiskt genom faderskapspresumtion. Faderskapet ska inte heller hävas trots att fadern inte gett upphov till spermierna. Svensk lagstiftning utgår alltså ifrån att de barn som föds inom ett olikkönat äktenskap alltid är parets gemensamma barn, även i de fall då barnet blivit till genom ägg- och/eller spermiedonation utomlands.

Senast uppdaterad: 22 maj, 2017
Skriven av: Lina-lea Zimmerman, författare till boken Stjärnfamiljejuridik.
Veronica Hulthén, redaktör hbtqfamiljer.se
Faktagranskad av: Erik Mägi , jurist, doktorand på Göteborgs Universitet och författare till boken Stjärnfamiljejuridik.

Har du frågor om denna text? Hör gärna av dig